Elisabet Norin är en välkänd person i skrivarkretsar. Hon är pedagogen med en bakgrund som litteraturvetare som har jobbat med vuxnas lärande sedan början av 80-talet i olika sammanhang. Det kreativa skrivandet kom in som ett experiment i svenskämnet för tjugo år sedan och började genast utvecklas.

Elisabet har jobbat med en flexibel skrivarlinje i nio år. Kursen är kollaborativ, vilket innebär att deltagarna är beroende av varandras engagemang för att kursen ska fungera. Bra och aktiva deltagare ger en bra och aktiv kurs.

– En jättestor fördel som gör den här typen av kurs nästan unik är att den blir demokratisk. Man brukar säga att alla är lika viktiga, men i den här kursen blir de det verkligen eftersom alla måste dra sitt strå till stacken. Ingen kan sitta tyst genom kurstiden, ingen kan dominera genom sin pratsamhet.

En stor fördel är att deltagarna köper tid för att under ett eller två år skriva på sina stora projekt: romaner, novellsamlingar, lyriksamlingar. Under tiden får de engagerade läsare i skrivprocessen.

– Vi jobbar utifrån en metod där alla ger och får respons enligt vissa kriterier. Det duger inte att bara dunka varandra i ryggen. I alla fall inte utan att förklara varför först.

Risken med det man kallar för distans är att det blir – distanserat. Det motarbetar de effektivt med obligatoriska närträffar och ett stenhårt schema med deadlines där man måste bidra.

– Jag tror inte vi hade kunnat få så goda resultat om jag inte haft min grunderfarenhet av att vara lärare i klassrum först. Dessutom krävs att jag som ledare är skicklig i att skapa trygghet och sociala sammanhang med öppenhet mellan människor.

Flera av kursdeltagarna har fått fina framgångar med utgivning på etablerade förlag, nomineringar och också Augustpriset nyss. Andra har börjat jobba som skrivarpedagoger eller på bokförlag. I kursen har också AC Collin och Jeanette Niemi jobbat tillsammans med Elisabet. Bägge står på en bra grund och är utbildade skrivarpedagoger.

Elisabeth jobbade på bokförlag några år vid millennieskiftet och med barn- och ungdomsteater som producent under ett år. Dessutom skriver hon konstnärligt själv, samt om skrivande och läsande. Hon är frilansande kulturskribent i olika tidningar och tidskrifter sedan mer än tjugo år.

– Jag tror att det var hela mitt samlade intresse, mina studier och att jag var nyfiken och prövade uttryck hela tiden (som Poetry Slam när det var nytt) men framför allt att jag är en god läsare och tolkare och med en pedagogisk förmåga – allt sammantaget gav mig möjlighet att jobba med och utveckla den här kursen. Skolans ledning var progressiv och nyfiken. Och jag ville skapa den kurs som jag själv hade velat gå. Det känner jag att jag har gjort så långt möjligt.

Under senare år har Elisabet blivit alltmer intresserad av flexibelt lärande: hur man lär, lär ut och går kurser via verktyg på internet och hon har också jobbat med en rapport om hur detta utvecklats inom folkbildningen.

Skrivarhajp
Skrivandet har ökat dramatiskt det senaste året och kanske har det peakat nu. Det är galet populärt, ibland en romantisk dröm om att bli berömd och tjäna massor av pengar. I själva verket kräver det mycket sittfläsk och många ensamma timmar vid datorn. Utan några garantier.

– Hörde någon som sa att hon nu var trött på att skriva och ville börja med zumba. De riktigt inbitna skriver för att de drivs av ett inre behov. Det är ett sätt att tänka och leva och inte kopplat till yttre framgång eller med krav på att själv framstå som ett varumärke.

Samtidigt som de aspirerande författarna aldrig har varit fler tenderar förlag att bli färre och större. Å andra sidan dyker små alternativa förlag med jättefin utgivning också upp, med förläggare som hellre svälter än trycker på dåligt papper.

– Värre är kanske att de fysiska bokhandlarna försvinner. Nätbokhandlarna är jättebra när man vet vad man vill ha. Men om du bara vill strosa runt och se vad som finns och kanske fynda det oväntade är det en butik som behövs. En som inte bara säljer tio-i-topp-listor. E-böckerna är ett alternativ – smidiga att läsa i plattan. Men just ingen taktil upplevelse.

Trender
Trender är knepiga – när man får syn på dem är de redan halvt förbi. Dit hör det skandinaviska deckarundret som varat länge nu och uppmärksammats internationellt.

– Nu har vi också fått romance och ett uppvaknande av fantasygenren. En av de allra bästa författarna i den genren är brittiske China Miéville som underligt nog inte är översatt till svenska. Han levererar. Han har även en intressant bakgrund själv.

Vad vill du skriva?
Vill du bli författare bör du skriva där det bränner för dig själv – om det som är angeläget för dig, oavsett om det är underhållning eller tunga teman. Fundera gärna på vad du tycker om att läsa också. Älskar du att läsa romance – skriv romance. Älskar du diskbänksrealism – skriv diskbänksrealism.

– Jag tror inte så mycket på att vara taktisk. Det är nog som när man ska välja yrke. Fundera på vad du gillar för det kommer du att kunna njuta av, bli skicklig på och leva med i många år. De författare som fått stora framgångar har oftast fått det för att de har gjort sin egen grej och ibland varit tidiga med det. Antingen förnyat en genre eller skapat en egen linje.

Några råd på vägen
– För att lyckas behöver du tro på ditt skrivande. Om inte du gör det – vem ska då göra det? Läs mycket och inte bara det du gillar. Identifiera dig med författaren, inte med huvudpersonen. Se efter hur hen har arbetat. Gå en skrivarkurs med en bra ledare. Skriv färdigt. Älska redigeringen.

Skrivarkurs
Skrivarkurserna är bra för att lära sig undvika fällorna. Till delar är detta ett hantverk som går att lära sig, genom learning by doing.

– Numera ser jag inte så många nybörjarmissar som jag gjorde för tio-femton år sedan. Folk har blivit bättre generellt, tack vare kurserna. Som deltagare ska du ha höga krav på kursens form och innehåll. Det finns en uppsjö av olika typer av skrivarkurser – kolla gärna upp ledarens bakgrund och erfarenheter innan du börjar. Det gäller också om du kontaktar en personlig handledare eller coach för läsning av din text.

Fallgropar före utgivning
Fallgroparna gräver du i värsta fall långt tidigare, som att du inte ha klart för sig vad det är för genre du skrivit i. Du måste veta, för det är vad förlag, bibliotek, bokhandel och läsare måste veta.

Viktigt är också att kolla upp förlaget: är de trovärdiga, hur är det med ekonomin? Har de en tydlig och stabil utgivning? Blir deras böcker recenserade? Just nu är det många som vill publicera och du riskerar att hamna i händerna på ett oerfaret förlag som inte står sig i konkurrensen.

– Se också över avtalet innan du skriver på och kolla att det är okej. Det kan du göra genom att kontakta Svenska Författarförbundet som har jurister som arbetar med just detta. Gå till hemsidan www.forfattarforbundet.se för mer information.

Porträtt av Elisabet Norin

Elisabet Norin

Namn: Elisabet Norin – med vackra mellannamnet Markkula.
Bor: I Bjärsjölagård, en liten skånsk by, i ett underbart gammalt hus.
Familj: Har en jättestor familj.
BibliografiI textens rum – om konsten att skriva, 2000 (tillsammans med Karl Lindqvist), Mamma minns du mig, 2009 och Tre enkla regler finns inte – en romanskola, 2011.
FavoritförfattareSelma Lagerlöf, Alice Munro, Siri Hustvedt, Kate Atkinson, Sofi Oksanen, Iris Murdoch, Cath Staincliffe, J.R.R. Tolkien, Kjell Westö, Neil Gaiman, John Burnside, Jan Kjaerstad och Per Odensten. Bland lyrikerna är det Gunnar Ekelöf, Les Murray, Ann Jäderlund och Arne Johnsson. Bland dramatikerna William Shakespeare – han är ju också diktare och alltings urpappa. Skratt och tårar. Samtidigt.
Fritiden: När jag inte jobbar umgås jag med familj och vänner och är aktiv på platsen där jag bor. Men jag läser(!) också: tidningar (riktiga, som prasslar skönt), och skönlitteratur i bokform, men även böcker om litterärt skrivande och om ledarskap intresserar mig. Och trädgårdsskötsel. Dessutom arbetar jag gärna i trädgården.
Framtid: Den sista januari 2014 gör jag mitt sista pass på Skrivarlinjen på distans. I framtiden kommer jag att fortsätta jobba för en bättre utveckling av nätpedagogik i folkbildningen, bl a genom att (mer än tidigare) planera och skriva tillsammans med redaktionen på nättidningen Re:flex. Jag kommer också att jobba i projekt för Folkbildningsnätet. Dessutom kommer jag också att fortsätta skriva kulturartiklar och recensioner för olika tidningar.
Webbsida: www.elisabetnorin.se