Sverker Snidare har efter ett helt yrkesliv fyllt av siffror äntligen börjat ägna sig åt det han inte ens vågade drömma om som ung. 70 år fyllda gav han ut boken Den trettonde Messias på ett eget förlag.

Hur kom du på idén till Den trettonde Messias?
– Jag kommer faktiskt inte ihåg varifrån den ursprungliga idén kom, men det brukar börja med en bild i huvudet eller en enda mening. Och berättelsen skulle börja i Forsmark, eftersom det är en historisk miljö jag känner till sedan min tid som finanschef för Forsmarks Kraftgrupp AB. Boken handlar om en torparpojke som föds med speciella förmågor, att förlösa kvinnor och djur, att bota och att hjälpa liv att bli till samt stödja när livet är hotat. Det var viktigt för mig att skriva, och jag gillade både pojkens utveckling och den historiska miljön.

Hur såg dina rutiner ut när du skrev boken?
– Jag hade en idé om att skriva ett par timmar var morgon, men det var inte så ofta det blev av innan skilsmässan 2012. När jag skriver sitter jag i tystnad, eller med svag musik via Spotify. När jag äter frukost vid niotiden är jag klar för dagen, efter en eller ett par timmar vid datorn.

Det här är din första bok: vad tycker du har varit svårast med att den? 
– Det är min första bok, men inte mitt första romanmanus. Hösten 2004 skickade jag in ett manus till flera förlag och blev förstås refuserad. Sen skrev jag inte på ett par år. 2008 gick jag en kurs för Ann Ljungberg: Rädda Romanen. Det resulterade att jag lade ner projektet och i stället tog tag i den berättelse som blev Den Trettonde Messias.

Det svåraste när jag skriver är att bygga en dramatisk utveckling som gör att läsaren vill fortsätta läsa. Men enligt flera omdömen har jag faktiskt lyckats.

Vad har varit lättast? 
– Att krypa in i min huvudperson Sam – att vara han. Fast jag har varit det så mycket i mitt huvud att jag inte är säker på att det kommer fram i texten. Jag känner honom så väl, så jag har kanske missat att ge honom tillkänna för läsaren.

Vad tycker du själv bäst om i boken?
– Jag tycker mycket om Sam och den historiska miljön, även om jag inte kan förklara varför.

Hur kommer det sig att du valde att ge ut boken själv?
– Jag har haft den hos några förlag som har refuserat den. I ett par fall har jag tagit emot positiva omdömen, men de ville ändå inte ge ut den. Från ett förlag fick jag resultatet av en lektörsläsning: två fullskrivna A4 med massor av synpunkter och slutsatsen ”inte riktigt färdigt för utgivning”. Så jag redigerade en gång till och gav ut den på eget förlag.

Vad tycker du är den stora fördelen med att ha ett eget förlag?
– Fördelen är att manuset blir utgivet. Och i mitt fall, på kort tid: efter slutligt beslut i september fanns den i tryck i november. Nackdelen, administration och bokföring, är sådant jag kan.

Hur stor investering har du gjort i den här boken?
– Det här är den punkt där varningar är befogade. Bestäm i förväg hur mycket du är beredd att investera i din bok. Kan du ta en förlust? Jag har betalat drygt 40.000 kronor för lektörsläsning, redaktör, omslag, korrekturläsning, inlaga och tryck. Till det kommer halva releasefesten – jag hade kombinerad release- och 70-årsfest – och andra kostnader förknippade med lanseringen på tillsammans närmare 10.000 kronor.

Jag borde nämna att jag gjort något som jag tror är ovanligt: både tryckt en upplaga på 400 böcker med hårda pärmar på ett tryckeri i Estland och dessutom lagt upp boken på Publit så att den är tillgänglig hos Adlibris och andra nätbokhandlare och även kan beställas i bokhandeln.

Om jag kan sälja hela den tryckta upplagan gör jag en liten vinst. Böcker som säljs via Publit ger mycket lite per bok. Mitt huvudbry just nu är hur jag skall kunna sälja de cirka 290 böcker jag har kvar.

Hur har boken tagits emot?
– Positivt, med respons från ”Den var bra” till ”Vilken historia du har skapat!!! Jag sträckläste på flyget ner, och sedan hela första natten i hotellsängen. Det gick inte att sluta. Skönt att kunna ta det lugnt dagen efter.”

Det sämsta betyget var en läsare som slutade någonstans vid sidan 100, det blev för jobbigt när smedlärlingarna skulle klå upp hjälten. Fast det kanske egentligen var ett bra betyg.

Vilken var den senaste boken som du läste och kan rekommendera vidare?
– Förutom nyss utlästa Hypnotizing Maria av Richard Bach, min favoritförfattare som kanske inte alla gillar, vill jag nämna Karin Alvtegens En sannolik historia. Jag tycker om böcker som fängslar utan att man kan förklara varför.

Vad har du störst nytta av i skrivandet från dina erfarenheter som ekonom?
– Vanan att hantera språket. Jag måste ha skrivit tusentals promemorior och andra beslutsunderlag under åren. Har faktiskt skrivit en liten bok förut, som är publicerad: Kommunerna och deras bostadsbolag. Om de finansiella relationerna nu och i framtiden.
Låter det inte spännande? Nähä, tänkte väl det.

Sverker Snidare

Sverker Snidare

Namn: Sverker Snidare
Ålder: 70 år
Bor: Jag bor efter en lycklig skilsmässa – vi är bästa vänner och delar sommarstugan – i en tvåa i Spånga, nära både min dotter och mitt ex.
Bakgrund: Är civilekonom och har arbetat mycket med siffror hela mitt yrkesliv. Fast egentligen tycker jag ord är roligare. Jag hade ett stort A i mitt studentbetyg, det var i svenska språket och litteraturen. Mina sämsta betyg, Ba, hade jag i matematik, kemi och fysik. Och gymnastik. ”Om jag inte kommer in på Handels skall jag bli svensklärare på gymnasiet.” minns jag att jag sade. Författare var bortom drömmarna.
Egentligen började jag skriva för tjugo år sedan då jag upptäckte att ord är roligare än siffror, men jag var ju tvungen att försörja mig. I mitten på nittiotalet sade jag upp mig från mitt jobb som stadskassör i Stockholms stad – det jobbet höll på att ta livet av mig. Jag blev konsult, jobbade mindre, tjänade mindre men mådde mycket bättre. Och började så smått skriva, fast ganska sporadiskt.
Har skrivit: Den trettonde Messias som går att provläsa på skrivarsidan.se och köpa via Adlibris.
Webbsida: sverkersnidare.se (där man kan köpa boken direkt av Sverker) och novagrafica.se.